Svenska hörselskadade i Åboland rf
Bli medlem!
Vårens medlemsbrev 2026/1 finns här!
Vår förening, Svenska hörselskadade i Åboland rf, grundades 1981. Det var måndagen den 18 maj 1981 som fyrtio personer samlades i församlingshemmet i Åbo på Eriksgatan 22 till ett konstituerande möte. Clara Björk öppnade mötet, stadgarna godkändes och Clara valdes till föreningens första ordförande. Fem år senare grundades Förbundet Finlands svenska hörselskadade rf för fem svenska lokalföreningar. Clara Björk från vår förening var en av undertecknarna vid stiftandet den 13 november 1986. Förbundet heter idag Svenska hörselförbundet rf.
Till medlem i Svenska hörselskadade i Åboland rf kan godkännas en person som antar föreningens syfte. Som medlem får du föreningens medlemsbrev samt också förbundets tidskrift Vi hörs. Du kan delta i aktiviteter som vi arrangerar och du får information och hjälp i frågor som berör vårt gemensamma problem – att höra dåligt.
Det känns bra att komma samman med andra som förstår svårigheterna. Som anhörig och normalhörande lär man sig mycket man inte kommit att tänka på och vi som har nedsatt hörsel, vi är som folk i allmänhet. Samhörighet och hörselgemenskap ger styrka.
Kom med i vår förening!
Här kan du få nya vänner!
Föreningens verksamhet i ett nötskal under 40 år kan vi läsa om i föreningens Historik 1981-2021 som utkom på dagen 40 ½ år efter föreningens grundande 18.5.1981.
Historiken är gjord av oss själva. Auli Yli-Äyhö har sökt fram material till Del 1. Birgitta Kronberg har samlat material till Del 2 och därefter sammanställt bägge delarna.
Tyvärr hade Ifolor endast ett alternativ med en bok i A5 format, det formatet har max 84 sidor och ringpärm. Av den orsaken blev det två böcker – Del 1 och Del 2 – som bägge har 84 sidor och de skall absolut ses som en helhet.
Ta kontakt om du är intresserad av historiken!
Att ha nedsatt hörsel är mycket svårare än vad mången tror. Man blir lätt isolerad och stannar hemma då man inte hör vad som sägs. Vi skall försöka finna möjligheter i svårigheterna med våra hörselproblem. Genom att själv erkänna att det är ju jag som hör dåligt har man kommit en bra bit på väg. Följande steg är att söka hjälp för att få en hörapparat och efter det att komma ut och träffa andra i liknande situation. Du märker att du inte är ensam i gemenskapen med andra.
Information om alla aktiviteter, såväl månadsträffar som rådgivningstillfällen hittar du under AKTUELLT samt i det senaste medlemsbrevet. Föreningen har också en sida på Facebook.
Bra information om hur det går till då man får en hörapparat!
I mars 2026 är föreningens hörselrådgivare anträffbara i Korpo och i Åbo. Passa på tillfälle att få råd och hjälp gällande hörseln, hörapparater och andra hörhjälpmedel 🦻❣️👂
Under jubileumsåret 2026 då föreningen fyller 45 år, är året fyllt även med kultur, bland annat tre helt olika teaterresor och en 45-års konsert ”Minnenas boulevard”. Busstransport och lunch ingår till alla aktiviteter som föreningen ordnar. 🍒 Välkomna med 🍒
Idag, den 25 februari, firas den internationella Cochleaimplantat-dagen. Första gången firades dagen år 2005.
Med hjälp av ett Cochleaimplantat (CI) kan gravt hörselskadade och döva, både barn och vuxna, få en fungerande hörsel genom en elektronisk medicinteknisk produkt. För första gången stimulerade två franska läkare hörselnerven elektriskt på en människa genom att placera en elektrod utanför hörselsnäckan den 25 februari 1957.
De första cochlea/koklea-implantat operationerna i Finland genomfördes på vuxna i början av 1980-talet och på barn från och med 1997.
Obs! Det är endast ÅUs prenumeranter som kan läsa texten.
I texten berättas bland annat att skrivtolkar i Nagu var Viola Sundvik och Eeva Förbom som skrev det som sades i mikrofonerna och skrev även omgivande ljud och texten visades direkt på en skärm framme i salen. Viola betonade att man som skrivtolk bör vara 100 procent fokuserad och skriva snabbt och noggrant. Eeva nämnde att det är stor brist på svenskspråkiga skrivtolkar eftersom utbildning på svenska inte har ordnats på länge. Föreningens ordförande Birgitta Kronberg sa att skrivtolkade möten är den bästa lösningen för gravt hörselskadade och underlättar också för andra än hörselskadade att följa med.
Birgitta fick frågan ”Hur kunde samhället stöda de hörselskadade bättre?” Hennes svar var: ”Alla offentliga ställen borde ha texttavlor som visar det som utropas, till exempel i väntsalar. Alla offentliga lokaler bör ha en bra ljudanläggning och även hörselslinga. TV-programmen borde alla vara textade, helst också på svenska.”
Nämns också hur verkligt tacksamma vi i Åboland är då förbundskongressen i november valde Sandra Bergqvist till förbundsordförande för Svenska hörselförbundet som fyller 40 år i år.
Vi, Svenska hörselskadade i Åboland, är fem år äldre. Vi firar våra 45 år detta år bland annat med en 45-års konsert på Kåren i Åbo 18 maj och välkomnar alla medlemmar och andra intresserade till konserten ”Minnenas boulevard” med Susann Sonntag och hennes band.
This content isn't available right now
When this happens, it's usually because the owner only shared it with a small group of people, changed who can see it or it's been deleted.Kan patienten höra vad läkare eller skötare ropar för namn i en stor väntsal?
Miten kohtaat kuulovammaisen potilaan?
www.laakarilehti.fi
Kun otat tietyt seikat huomioon, onnistut paremmin.